måndag, februari 09, 2009

Samuels Bok. Sven Delblanc


Jag älskar Delblancs böcker om Hedeby, har alltid gjort det. Jag var ung när jag läste dom första gången. För ung tror jag ibland. Men jag gillade dom. Jag såg teviserien när den kom. Då var jag för ung igen.
Fast kan man va för ung egentligen.
Visst fattade jag inte allt, men det jag fattade har jag burit med mig.


Efter Hedebysviten kom Samuels Bok. Jag läste den o gick på högstadiet. Drömde om boken i natt. Hur jag som 14åring grät, inte kunde sova.
Bara för att det var så hemskt. Det svarta i männsikans totala utsatthet. Fy bubblan vilken ledsen bok. Men viktig



Boken är så bra. Men så hemsk
Jag ska slänga mitt ex. Aldrig jag läser om den.
Har du inte läst den så gör det, men gör det på egen risk


Skandal han aldrig fick nobelpriset




Varje dag som jag lämnar mitt kontor fnissar jag o tänker att jag ska iväg på laga tjänsteförrättning likt fjärsman, o kanske vill jag sjunga osså.


1 kommentar:

Anonym sa...

Hedebysviten. Vi snackar persongalleri. Den homosexuelle adelsmannen som skulle kunnat vara skapt av Eddie Meduza, den onde Handlarn (Krösus Sork, JR Ewing och Satan i samma person), den oskyldiga flickstackarn, latmasken Svensson...
Även jag tänker på Länsman och hans tjänsteförrättningar när jag puttrar fram i vitmålad polisbil (vitblå för jag inte köra) på just tjänsteförrättning...